Dilaforstudien

Ska bli försökskanin till ett nytt läkemedel som förhoppningsvis ska kunna förhindra en långdragen förlossning (låter ju toppen eller hur???).
Läkemedel liknar till strukturen heparin som är ett blodförtunnande medel, men har inte den funktionen...det skulle ju va livsfarligt. Tydligen har man kommit på att detta ämne kan funka eftersom tidigare forskning visat att kvinnor som behandlats med heparin för blodpropp innan de blivit gravida haft lättare och snabbare förlossningar.
Så...nu ska jag hänga på sjukhuset och få injektioner varje dag från och med torsdag (om en vecka). Till min stooora glädje så verkar det som att man bli igångsatt senast två veckor efter beräknat datum om man är med i denna studien. Och slipper vänta ytterligare en vecka som annars är vad de praktiserar på detta Landstinget. Tjohoo liksom!!! Dessutom så är man ju tokkollad varje dag fram till förlossningen.

Faderskapsintyg

Så...nu kommer Mats-Lennart att ha både en mamma och en pappa... till och med på pappret. Tydligen så blir den blivande pappan inte pappa automatiskt om han inte är gift med den blivande mamman. Intressant.
Denna stora händelse tog plats på Socialnämnden. Vi hade hört både de ena och andra historier om att man absolut INTE skull skämta om ifall pappan verkligen kunde vara säker på om han verkligen var pappa, skulle vara lite lika att skämta om bomber på flygplatser. Men så besvikna vi blev när våran soc-tant var jämnårig med oss OCH dessutom hade humor.

Ännu ett besök hos barnmorskan

Vet inte vilket i ordningen detta besök kan vara, men det känns som jag springer där mest hela tiden. Tror jag fick godkänt på detta besöket med. Dock med sträng uppmaning om att fortsätta med järntabletterna.

Trots att jag hittills varit tok-stirrig vad gäller att sätta elektroder på min kropp kom jag hem med en TENS-apparat (transkutan nervstimulering) idag. Provade den såklart på pappan först. Han kladdade glatt dit fäst-gelen och vred på och han varken avled eller såg ut att lida speciellt mycket. Så efter ytterligare ett par timmar studier av den medföljande lektyren vågade jag mig på ett försök. Apparaten har åtta nivåer (tror jag) och jag vågade vrida upp till knappt ettan. Men det måste väl betyda att jag har desto mer att se fram emot som lindring när ajaj'et sätter in.

Götet... och Liseberg var det visst med

Liseberg är INTE den roligaste platsen på jorden när man är i vecka 37. Jag lovar. Så jag lunkade på stan med C istället.

När min hjärna inte är fylld av graviditetssnor och kan tänka hyfsat normalt så brukar jag förstå att en massa företag vill tjäna pengar på blivande föräldrar som såklart går på att de behöver en massa onödiga pinaler till sin skrutt. Men som sagt så tar snoret över ibland. Nu blidde det en filt...till. Pappan tycker att man inte behöver så många filtar. Men visst behöver man åtminstone två. Och denna var ju oemotståndlig dessutom. Döm själva...









Frågan är om pappan har så mycket att säga till om. Han gick nämligen loss på Labankläder häromdagen...







Så...efter ungefär sex timmar på stan avslutade jag med ytterligare sex timmar på Liseberg. Kan tipsa om schyssta bänkar vid de dansande fontänerna!

Blogga är ju ett sätt att fördriva tiden på!

Har funderat ett tag på att starta en sida på nätet där nära och kära kan följa vad som händer kring den änsålänge ofödda bebben. Och nu har jag äntligen fått rumpan ur.
Välkomna!