Ett litet smajl!

Att mamman blir sååå löjligt lycklig när det en tisdagskväll under kräktorkning kom ett litet smil. Och sen kom det ett till när mamman gjorde samma sak... och sen ytterligare ett. Då kan det ju inte bara vara gaser i magen som lockar till skratt. Har inte lyckats fånga detta stora ögonblick på bild... men det kommer!

















Idag har plutten hängt med mamman när hon spenderade alldeles för mycket pengar på sig själv på shoppingcentrat. För första gången sen november 2007 känner mamman att hon faktiskt kan köpa sig lite kläder som hon kommer kunna ha ett tag. Och dessutom kläder som inte är försedda med mjuk mudd eller onormalt mycket tyg kring magen.Känns bra tycker mamman!

Helgen som var hade Wilmer (och mamman och pappan med lite kanske, men mest var det nog allt Wilmer) besök av "tant" J och AK och "farbror" M. Vi tycker att mamman och pappan är rätt bra på att mysa med Wilmer, men vi vet nu att det finns en helt annan dimension av detta. Lillskrutten var konstant i famnen på någon och trivdes som fisken i vattnet. Mamman var lite orolig att han skulle förvänta sig att det var brukligt framöver... men... Wilmer verkar anpassa sig till vardagen igen. :-)

Å en hel månad!

Så har en hel månad gått tillsammans med knodden. Å vi står ut med varandra rätt bra :-)
Han ger alla en blick som verkar säga -Men... hur hamnade jag hos dig knasiga människa?















Sista besöker på BVC visade att det växer så det knakar i den lilla kroppen. Inte konstigt om både magen och benen gör så han blir lite orolig ibland.

Mamman har använt sina "tillbaka-på-skatten-pengar" till att köpa en ny liten kamera. Den är med precis överallt, så inget foto-tillfälle passerar utan att hon kan fånga det. Denna kamera har som de flesta andra en videokamerafunktion. Dessvärre kan mamman inte vara tyst när hon spelar in. OCH när man pratar med en liten skrutt låter man piiinsamt löjlig. Så... håll för öronen!!!

Idag kom det ett paket med posten...

I paketet fanns det nappar. Tre till antalet och med en tjusig inskription! Vår lilla groda kommer ALDRIG bli av med smeknamnet Mats-Lennart. Vi misstänker starkt Wilmers moster som den skyldiga till den aningen annorlunda gåvan. Men eftersom Wille änsålänge bara kan läsa ord bestående av enbart två bokstäver så tog han glatt även dessa tuttar i sin mun.


Wilmer har hittat en kompis. En kompis med väääldigt goda öron i precis rätt storlek för att äta, suga på och slabba med. Frågan är om kompisen tycker att det är lika trevligt som Wilmer...


På våra (numera dagliga) promenader har vi funnit små söta djur. Först trodde mamman att det var konstgjorda Franklins som satt på en sten i en damm. Gissa om hon blev förvånad när en av dem gled ned i vattnet. Värsta djurparken ju!!!

Å det blidde en Wilmer

Tillslut har vi då lyckats komma överens om att skrutten ska heta Wilmer Theodor. Vi har inte skickat in papprena till vart det nu är man ska göra det till... så vi kan ju fortfarande ändra oss. Men det känns som ett rätt bra namn tycker vi.


Helgen har för Wilmer inneburit premiär i Orienteringssammanhang. DM annordnat av IKHP. Han skötte sig rätt bra måste jag säga, gnällde inte alls på de skumpiga vägnarna.

Nu väntar den första "ensamma" veckan då pappan jobbar heltid och mormor åker hem till sitt. Ska bli spännande om vi lyckas komma upp tidigare än elva om dagarna...

Den stora bärsjalsfrågan...

Antingen bär man liten bebis i sjal eller i sele...

Detta är en väldigt stor och prestigefylld fråga som har diskuterats flitigt mellan mamman och pappan. Mamman hävdar att sjal är bättre för (det pyttiga) barnet, plus att man kommer mycket närmare varandra än i en sele. Pappans argument mot sjal är att det ser galet bohemiskt ut och att mamman allt får börja sy sina egna kläder samt sluta raka sig under armarna...

Det hela har nu slutat i att mamman gav upp och gick med på att köpa en sele och sen dessutom köpte en sjal för sina alldeles egna pengar. Å det är hur bra som helst!!!!

Nu har mamman kört vagnen.

Men det är fortfarande lite läskigt. Hittade "coola" grod-reflexer som vi ska pimpa vagnen med inför höst-mörkret.

Det är så galet mysigt att bara ligga och gosa!!!

Vi tycker nu att plutten börjar se ut som en bebis och inte bara en nyfödd liten skit.

Grodor sover väldigt mycket

Så har vi klarat av första veckan på hemmaplan. Hade besök av bvc i början av veckan och de lät oss behålla pyret, så jag börjar nästan tro på att han kommer stanna här väääldigt lääänge!

Det är tokigt hur man kan fördriva hela dagar utan att egentligen göra något alls men ändå känna att man haft fullt upp hela dagen!

Våran (fortfarande namnlösa) skrutt gillar att sova... i mammas bärsjal, på pappas bröst, i sin egen säng, i soffan, i vagnen... ja han är inte så petig liksom.

Vet inte när man säger att pluttar kan följa något med blicken, men både pappan och jag är övertygade om att grodan fixar detta med bravur.